• essentiell - L -

    Vad hände med anständigheten i världen?

  • essentiell - L -

    Varför har vi skapat den här sajten

  • essentiell - L -

    Klimatskeptikerna har en poäng. Dagens globala temperaturökning behöver inte alls bero på människan och kan vara en helt naturlig variation

  • essentiell - L -

    Vad har fysikern Frank Drake's berömda ekvation från 1961 att göra med dagens polariserade debatt, klimatfrågor och lättkränkta 7-åringar på världsledande positioner?

  • essentiell - L -

    Är vi helt dumma i huvudet? - Are we complete morons? - hal nahn albulada' alkamilun? - Sommes-nous des crétins complets? - Sind wir komplette Idioten? - ¿Somos idiotas completos?

Liv

Att liv kan uppstå i universum vet vi. Vi finns. Varför kan vi inte upptäcka annat? (fast vi borde)

Om en läsare för första gången tar till sig detta avsnitt rekommenderar vi inte att följa länkarna till nedanstående avsnitt. För sammanhangets skull, läs då 'uppifrån-och-ner'.

LIV

Det finns väl avvägda och rimliga antaganden för uppskattningen av Liv på andra ställen i vår galax. Dessa uppskattningar är entydiga: Vi borde kunna se spår av dem....

FERMI'S PARADOX

...fast det gör vi inte. Denna paradox av en, åtminstone i teorin, hög sannolikhet att finna liv annorstädes, och det praktiska resultatet att vi inte finner någrta spår alls, kalls Fermi's Paradox.

DRAKE EKVATIONEN

De sannolikhetsbaserade ekvationerna som uppskattar mängden Liv som skulle kunna finnas på andra ställen i vår Galax, har sin grund i Drake's Ekvation

ESSENTIELL - L -

Det finns en lösning på paradoxen. Vi uppskattar faktorerna fel i Drake Ekvationen. En av faktorerna är medellivslängden för teknologiska civilisationer i vår galax - "L".

  • - L - MÄTT I SEKLER?

    Drake Ekvationen är egentligen en fullständigt rimligen formulerad ekvation och om mängden liv rimligen ska överenstämma med vår oförmåga att upptäcka dylikt, finns det risk att "L" mäts i sekler...

    FRAMTIDEN

    Vi måste bestämma oss: Vår samtida välfärd eller mänsklighetens.

    Liv (annorstädes)

    Det finns både forskare och, av ämnet intresserade, människor som är fokuserade på dagens klimatproblem eller upprustning och (inter)nationella konflikter och dylika problem och vilka risker man ser för oss alla i ett framtidsperspektiv. Vi vill dock, som vi redan sagt, följa i Carl Sagan's fotspår och visa att det faktiskt redan kan finnas empiriska resultat som tydligt säger att (teknologiskt) liv, var det än uppkommer, måste vara försiktig med sitt leverne.

    Vi har spenderat två tidigare delar av den här sajten att försöka visa vilka problem just Människan verkar ha som intelligent livsform. Det första är att vi genom hela vår historia dragits med en stor del av oss människor som både är oanständiga men framför allt agerar oanständigt. Det är oanständighet från det lilla till det stora och har sin grund i ett basalt bekräftelsebehov som hälften av oss verkar vara evolutionärt behäftade med.
    Och vårt andra stora problem är vår smått fantastiska oförmåga att kunna tänka långsiktigt.

    Det forskningsfält som tar sig an förutsättningar för både uppkomsten av teknologiskt liv men också bibehållandet eller hållbarheten för det livet kallas exo- eller astrobiologi.
    Det finns bara ett känt liv i vår galax och man har därmed bara ett empiriskt objekt att arbeta med i underlaget men det är klart att det sätt vi människor lever på och de (globala) beslut vi tar, spelar roll för hur vetenskapen ser på hur ett potentiellt annat intelligent liv skulle gestalta sig. Det vill säga, det är klart att man inser att ett intelligent livs inställning till sin egen långsiktiga 'hållbarhet' är en faktor för samma hållbarhet.

    Att inse att det finns ett samband mellan vår förmåga att främja vår egen 'hållbarhet' och vår möjlighet att upptäcka annat liv i vår galax är därmed lika självklart som berättigat.


    I ljuset av den slutsatsen och om man samtidigt är någon eller några av de människor som anser dessa frågeställningar vara viktiga, noterar man omedelbart när uttalat kognitivt funktionsvarierade* personer, på demokratisk basis, börjar väljas till sina länders högsta positioner och under hela den processen med lätthet och avsiktligt ockuperar toppen av det tidigare avhandlade 'Mount Stupid'. Efter den noteringen är tankesprånget inte långt till nästa notis att vi faktiskt varit i den här sitsen tidigare. Det var bara hundra år sedan samma topp ockuperades av ett annat gäng som agiterade för identiska agendor i form av nationalism, trångsynthet, vetenskapsförakt och medvetet gjorde lögner till en norm för ledarskapet och sitt styrelseskick. Den gången ledde det till ett världskrig, det andra i ordningen.
    I det läget slog det oss, och säkert många andra, att som mänsklighet måste vi ju bara var dumma i huvudet.
    *Som i tidigare redan nämnd mening - inte som beskrivning av någon funktionsutvärdering människor emellan utan snarare att en oanständighet medför en funktionsnedsättning för mänskligheten.

    Vi som civilisation verkar oförmögna att lära oss någonting och det verkar ta 2-3 generationer och sen är det som om de lärdomar vi möjligtvis haft rörande krig, misär och konsekvenser av att dras med av bekräftelsesökande ledare som ställer sig upp och börjar skrika som 7-åringar, är som bortblåsta.

    Det är många av oss som tittar på världen, lyssnar på nyheterna och som dagligen skakar på huvudet för att många av de saker vi hör går så uppenbart på tvärs mot en hållbar framtid. Och det är återigen 'hållbar' i sin vidaste och samtidigt djupaste mening. Hållbar för oss, Människan. Så hur många är inte vi som tänkt att "hur skulle inte världen se ut om människor som mig själv skulle få bestämma". Och det är ju sant. En stor del av oss skulle faktiskt kunna få oss och jorden att må bättre om bara vi fick bestämma.

    Men så är det inte.

    Av någon anledning lyckas alltid de som skapar en dålig situation, de som förvärrar, de som ljuger och intrigerar sig mot makt och status, de som vi många gånger skrattar åt, vara de som bestämmer. Det är som att det är en universell lag att de som regerar och därmed fastställer den politiska, ideologiska och ekonomiska kompassnålen är den oanständiga delen. (och om du följt en länk hit utan att blivit introducerad till begreppen anständighet/oanständighet kan läsa om det här)

    En person i redaktionen för essentiell.org träffade för några dagar sedan en nära vän. En vän personen, utan tvekan, skulle anse vara en av de anständiga. De skulle träffas för att gå på ett bröllop i en annan stad och reste dit oberoende av varandra. Personen tog tåg medan vännen tog flyg. Vid frukosten dagen efter bröllopet kunde vår redaktionskollega inte hålla sig utan sa att hen tyckte vännen kunnat ta tåget och inte flyget. Reaktionen var oväntad men ändå konsekvent med vårt andra huvudspår på essentiell.org – att vi alla, oberoende av essentiell.org's grova karaktärs-uppdelning, har så oerhört svårt att både acceptera den omställning vi måste göra och därmed också vår förmåga att tänka långsiktigt. Vad vi alla tycks ha svårt att acceptera, eller kanske i stor mån förstå, är att vi redan passerat gränsen för den här typen av valmöjligheter.
    Om vi använder en tröttsam analogi som använts till leda - Vi sitter nämligen alla i en buss som åker alldeles för fort mot ett stup. Vi kan inte längre kräva vare sig "ekvivalenta alternativ" eller ens att vår välfärd ska vara intakt. Vi kan inte längre längre säga "Hur kan man förvänta sig att folk ska köpa el-bilar när de inte kan gå lika långt och man måste stanna och ladda batteriet hela tiden?" Vi kan inte längre säga "Nej i vår kommun vill vi inte ha några vindkraftverk som skymmer utsikten" eller "...som står mitt i ett naturreservat.". Vi kan inte längre säga att "Vi måste tyvärr lägga ner höghastighetståg eftersom det inte går ihop ekonomiskt eller ...för att vi mäste sänka skatten/höja bidrag för att folk har det så jobbigt". Vi kan inte längre säga att "Det är väl upp till mig om jag vill ta flyget för att jag hade fått gå upp mycket tidigare om jag skulle tagit tåget.".

    Detta tankesätt och inställning kommer utan tvekan från vår inneboende egenskap av att inte kunna greppa långsiktiga konsekvenser eller mål. Vi kan bara hoppas att vi så snart som möjligt förstår att det faktiskt är ett faktum att om vi inte gör något snabbt riskerar vårt moderna globala (välfärds)samhälle, med hög sannolikhet, kollapsa. Så enkelt är det och trots sin erkänt tummade användning är vår buss-analogi helt korrekt.
    Nej, det är omöjligt att ansätta att man har bevis för en kollaps eller ens vad som avses med kollaps men drygt 4°C ökning av den globala medeltemperaturen är vårt moderna samhälle inte gjort för. Våra logistiklösningar och de effekter 10m höjda havsnivåer skulle få kan inte beskrivas i andra termer än katastrof. Och då är sannolikt inte höjda vattennivåer på grund av avsmälta glaciärer bland annat, långt ifrån den svåraste effekten för vårt samhälle att parera och trots allt klara av. Fler detaljer kring effekter av den Globala Uppvärmningen och scenarier för olika temperaturer, årtal och geografiska regioner på vår jord, beskrivs i mer detalj i avsnittet om Global Uppvärmning under EDU.

    Så med vår hårdkodade kortsiktighet samt vetskapen att ganska många av oss alltid kommer handla oanständigt i ryggsäcken, ger vi oss ut i det interstellära mediet.
    Att liv kan uppstå på jordlika planeter i universum vet vi. Vi finns om inte annat. Huruvida det här med liv är något fundamentalt och en frekvent och inneboende egenskap för just vårt universum med sina fysikaliska lagar, eller om jordelivet är helt unikt, i det ligger den stora kärnfrågan.
    Livets molekylära grundstenar som bland annat aminisyror hittar vi på asteroider och vi ansätter därmed, tillsammans med en stor del av forskarvärlden och utan någon egentlig vetenskaplig kontrovers, att vårt jordeliv inte är unikt och att liv kan, har och kommer att, uppstå någon annanstans i universum. Oberoende hur liten den chansen är så finns den. Att det livet sen skulle utvecklas till både flercelliga organismer och till sist intelligent liv är också möjligt, även om den sannolikheten (att uppstå plus att bli intelligent) så klart är mindre än att "bara" uppstå. Och att det intelligenta livet i sin tur utvecklar ett liv baserat på teknologi är inte är så mycket mindre sannolikt än att livet lyckas bli intelligent, men det är i alla fall lite mindre sannolikt än att livet stannar i att "bara" vara intelligent.
    Om man ansätter att vi inte är unika, och när man
    viktar
    dessa sannolikheter, antar man att det stora hoppet i de inneboende sannolikheterna är mellan liv och intelligent liv, inte mellan intelligent och teknologiskt liv. Man räknar således med en betydligt lägre sannolikhet att ett uppkommet liv blir intelligent än att, när ett liv väl evolverat till intelligent, att de också når en teknologisk era. Vilket rimmar väl med den intuitiva uppfattningen att så skulle vara fallet.

    Så, hur liten sannolikheten än är för att liv ska uppstå, bli intelligent och sedan utvecklas till en teknologisk civilisation, är det inte omöjligt och så länge man ansätter att vi inte är unika som liv i universum är den sannolikheten inte noll.

    Vi kan dock inte se några spår av sådant liv.

    "En av världens mest kända fysiker, Enrico Fermi (atombombens fader) var så konfunderad av frånvarån av spår från annat liv i vår galax att han utropade de nu kända orden: "Var är allihop?""

    FERMI'S PARADOX

    Vad menas då med "spår" av liv?
    Och om det skulle vara konstigt att vi inte kan upptäcka spår av annat liv beror det väl i allra högsta grad vad det är för sannolikheter vi pratar om?

    Alla är helt överens om att en teknologisk civilisation är synonymt med elektromagnetisk strålning (åtminstone under någon fas under en sådan civilisations livstid).
    Elektromagnetisk strålning är allt från det vi allmänt kallar radio-vågor till gamma-strålning och inom en, otippat liten, del i det spektrumet finns även det vi till vardags kallar "ljus" och inkluderar alla våglängder som vi kan se med våra ögon. Klicka här för en schematisk bild över elektromagnetisk strålning.

    På sajten generellt och i den argumentation som följer kategoriseras sådant liv eller en sådan civilisation som "radio-aktiv". Skälet är definitionsmässig. Man definierar en teknologisk civilisation som ett samhälle som är baserat på processer som måste 'läcka' strålning i allt ifrån passiva interna kommunikationprocesser till aktiva försök att meddela resten av universum om att "vi finns!". Att "vi finns" försöker vi meddela vår galaktiska omvärld både genom att sända ut radio-pulser med ett innehåll som en mottagare inte kan missupppfatta som bakgrundsbrus eller annan slumpmässig strålning som förekommer i vårt universum men också genom de rymdprober av typen "Voyger 1-2" som vi skickat ut på interstellära uppdrag.

    Radio-strålning är den typ av strålning som har längst våglängd och därmed minst energirik och således den strålning som minst riskerar att interagera med "hinder-på-vägen" och därmed kunna nå oss och avslöja att 'de finns' (eller "vi finns!"). Det är därmed främst den typen av strålning vi letar efter med våra enorma radio-teleskop.

    Våra egna elektromagnetiska strålningsspår, eller 'strålningsläckor', som började med de första radiosändningarna på 1910-talet, har nu hunnit omkring 110 ljusår bort från oss. Det vill säga våra egna spår har knappt intagit en bråkdel ens av vår egen galax Vintergatan och det är inte förrän om cirka 80.000 år som våra signaler hunnit nå alla delar av vår egen galax Vintergatan. Så om det finns andra teknologiska civilisationer i vår galax dröjer det 80.000år innan vi kan vara säkra på att de känner till att även vi finns.

    Titta gärna på följande webbsidor med ett grafiskt innehåll som ger en bättre explicit förståelse för hur vår galax ser ut och de avstånd vi pratar om.
    National Geographic här och följande beskrivande bild, bildkälla okänd.

    Hur som helst, skälet till att vi inte upptäckt några signaler från annat liv i vår galax beror inte på några större tekniska begränsningar och att de teleskop och instrument vi har är dåliga eller att de inte uppfyller nån gräns för upplösning eller känslighet. Det gör de. Så vi borde alltså kunna upptäcka sådana signaler, om de funnits.

    Men det gör vi inte.

    Det är i det avseendet inte konstigt att den kände Italienske fysikern Enrico Fermi (1901-1954), även känd som atombombens fader, adresserade det här förhållandet med de nu kända orden "Var är allihop?"
    Även känt som Fermi's Paradox

    DRAKE EKVATIONEN

    Vi talade tidigare om sannolikheter för att liv skulle kunna uppstå på jordlika planeter i vår galax Vintergatan. Konsensus var att sannolikheten inte är noll, det vet vi eftersom vi finns*. Sen att det livet skulle utvecklas till intelligent liv är behäftat med ytterligare en sannolikhet. Och att det intelligenta livet i sin tur sen utvecklar teknologi och därmed blir Radio-aktiv och därför blir upptäckbar med våra radio-teleskop, är i sin tur förknippat med ytterligare en sannolikhet.
    *Sanolikheten kan dock fortfarande vara 0(noll) att det finns annat liv i universum. Det vill säga att vi är unika.


    Om man kunde göra rimliga antaganden om de ingående sannolikheterna skulle man ju faktiskt kunna göra en uppskattning av ett rent statistiskt antal ställen (planeter) som härbärgerar intelligent liv i vår galax Vintergatan.
    Och det har forskare så klart redan gjort.

    1961 samlade fysikern och astronomen Frank Drake ihop den kunskap man hade om de sannolikheter vi tog upp innan i en ekvation som därefter kallas Drake's ekvation, eller Drake ekvationen.

    N = R* × ƒp × ne × ƒl × ƒi × ƒc × L


    • N = antalet ställen/planeter på andra ställen än på jorden som vi skulle kunna upptäcka och alltså är eller har varit "radio-aktiva". N är alltså svaret på den frågeställningen professor Drake ställde
    • R* = Hur ofta bildas stjärnor? R anges i antal nya stjärnor i vår galax per år
    • ƒp = andelen av dessa stjärnor som även har planeter
    • ne = antal planeter per sådant system som ligger inom den "beboeliga zonen". I vårt eget solsystem skulle detta vara 3, Venus, Jorden och Mars
    • ƒl = andelen av dessa som verkligen utvecklar liv, även om det bara är som en encellig liten bakterieliknande livsform.
    • ƒi = andelen av dessa som utvecklas till intelligent liv.
    • ƒc = andelen av dessa som utvecklas till teknologiskt avancerade eller "radio-aktiva".
    • L = livslängden för det radio-aktiva livet. Alltså inte livslängden för livet per-se, utan bara längden i tid som ett sådant liv är radio-aktivt och därmed förväntas kunna upptäckas.

    I korthet går ekvationen ut på att räkna ut en uppskattning av antalet planeter som utvecklar liv och som dessutom har en teknologisk tidsålder som gör den "upptäckbar". Vi har kallat en sån civilisation för "radio-aktiv" som i att vara aktiv (och sända ut) strålning inom i princip vilken vilken frekvens som helst som typ radio, micro, röntgen, gammastrålning och så vidare, men av praktiska skäl är det just radio-strålning man har lättast att upptäcka och därför försöker fånga med enorma radio-teleskop.
    Som exempel: Utsändningen av nyheten om mordet på J.F Kennedy's bror Robert Kennedy 1968, nådde alla nyhetsredaktioner runt om i världen inom bråkdelar av en sekund efter ABC Radio's utsändning denna dag. Radiosignaler sprids ju dock som en expanderande sfär åt alla håll (i rymden), inte bara mot mottagaren förstås.


    Även om nyhetsredaktionerna nåddes av sfären av radiovågor med informationen inom bråkdelar av en sekund, tog det ungefär 1,2 sekunder för invånarna på Månen att nås av nyheten om mordet. Och om vi för argumentationens skulle anta ratt det finns intelligent och teknologiskt avancerat liv på en planet i stjärnsystemet Gliese 738 som ligger ungefär på 50 ljusårs avstånd från jorden, skulle de för något år sedan också nåtts av den chockerande nyheten (2018).
    Det är även lätt att inse att sådant informationsutbyte även fungerar i motsatt riktning. Det vill säga om antalet civilisationer (N i Drake's ekvation) är stort nog är ju också sannolikheten högre att vi kan förvänta oss att upptäcka spår från en sådan civilisation. Alltså skulle detta medföra att nyheten om den sorgliga bortgången av prinsessan Ȝ´ơƾ Ƈħƺŧƣƨ från kungariket Ɯŧƣɣħƪ på Gliese 738, snart även kommer nå jorden. Det tragiska dödsfallet skedde för 50 år sedan men det är med den takten informationsutbyten ser ut i det interstellära samfundet (som vi känner till).

    Vi har alltså sedan början av förra seklet (≈ 110 år) varit "radio-aktiva" och sänder sedan dess ut nyheter och allehanda information och strålningsbrus dygnet runt från hela jorden, vilka kan upptäckas inom den sfär av stjärnsystem som per definition ligger inom ≈ 110 ljusår. Om mänskligheten hade varit 10000 år gammal som "radio-aktiv" hade den sfären haft en radie på 10000 ljusår.

    ESSENTIELL - L -

    Vi får anta att uppskattningen på de termer som ingår i Drake's Ekvation är rimliga och väl avvägda mot den kunskap vi besitter inom de områdena. Med allt kraftfullare teleskop inom alla våglängder och med allt högre upplösning kan vi se allt längre och allt bättre ut i universum.
    Vi kan därmed med stor noggrannhet uppskatta värdena på:
    R*
    = hur ofta nya stjärnor bildas i vår galax per år
    ƒp
    = hur många av dessa (stjärnsystem) som har planeter, samt
    ne
    = antal planeter per sådant system som ligger inom den "beboeliga zonen"

    De två faktorerna med absolut mest inbyggd osäkerhet i uppskattningen, förutom
    ƒl
    (andelen av de planeter som ligger inom den beboeliga zonen som utvecklar liv) men vi återkommer till den termen, är
    ƒi
    (andelen av de planeter som utvecklar liv även evolverar till intelligent liv) samt
    L
    (den tid som som dylik civilisation stannar 'radio-aktiv' och alltså den tid med vilken civilisationen därmed överhuvudtaget är upptäckbar)
    Varför är inte
    ƒl
    = andelen av de planeter som ligger inom den beboeliga zonen som utvecklar liv, också den är behäftad med stor osäkerhet? Det kan den vara. Man tror dock att liv antingen är extremt ovanligt eller vanligt. Det vill säga att den termen är antingen nära noll(0) eller 'inte nära noll'. Och gängse konsensus är att man tror på det senare och märk väl att även en andel av låt oss säga 10-20% (0,1 – 0,2) anses vara en hög andel, eller sannolikhet, för liv att uppkomma på de beboeliga planeterna.
    Man tror att liv, även om det livet stannar som encellig bakterieliknande liv, är relativt vanligt och att den termen då är klart skiljd från nära noll. Den stora osäkerheten ligger därmed på faktorn som uppskattar utvecklingen till intelligent liv.
    Sen detta ursprungligen skrevs har ytterligare en intressant artikel utkommit om Drake Ekvationen där
    ƒl
    tas upp på ett nytt sätt. Läs gärna om den artikeln här.

    Men, även om man relativt konservativt uppskattar de två faktorerna med störst osäkerhet, kommer man fram till ett tal (N) som är så pass stort att det finns visst fog för att tillsammans med Enrico Fermi utropa just "Var är allihopa?". Mängden N är alltså så pass många att vi lätt borde upptäcka dessa. Var ligger då felet? Om vänsterledets N är för högt beräknat måste någon av högerledets faktorer alltså också vara för högt uppskattade, det vill säga antingen
    ƒi
    , sannolikheten för att liv också blir intelligent eller
    L
    , hur långt tidsspann den civilisationen är teknologiskt livskraftig.

    Vi har redan diskuterat Drake's Ekvation och att den självklart inte får ses som ett exakt mått på antalet ställen i vår galax som inte bara uppnår medvetande eller intelligens utan även blir teknologiskt avancerade som vi. Drake's ekvation tar inte ens för givet att det överhuvudtaget finns annat liv förutom vår egen civilisation. Eftersom vi endast har vår egen civilisation som "mätdata" och egentligen inte en susning om hur vanligt liv är, måste vi så klart beakta att Drake ekvationen bara är gissningar, kvalitativa sådana, men fortfarande bara gissningar. Vad ekvationen gör är att den fungerar som ett sätt att lägga frågan på bordet och skapa en debatt kring frågeställningar och sannolikheter kring, liv, hur, när, var, uppkommer det. Men också hur länge och om det uppnår intelligens.

    Drake Ekvationen ses således inte alls om någon heltäckande ekvation och termerna är både ofullständiga och osäkra och Fysikern Sara Seager har exempelvis föreslagit en modifierad variant som tar hänsyn till andelen planeter som uppvisar en spektralsignatur av så kallade 'Biogaser'. Det vill säga att man i ett spektra (analys av det ljus som emitteras/reflekteras från en planet) ser spår av gaser och molekyler som anses vara livsnödvändiga för uppkomsten av liv.
    När detta skrivs pågår snarlik diskussion rörande Venus där man nyligen hittat 'Fosfin' som anses vara resultatet av aktivt organiskt liv.

    Varför vi ändå fäster vikt vid ekvationen beror på att termen
    L
    måste finnas med i vilken modifierad variant av ekvationen som helst som anses vara den "bästa".

    Eftersom vi har två faktorer behäftade med den största felmarginalen
    ƒi
    och
    L
    , ligger sannolikt felet i någon av dessa, så
    ...antingen är intelligent liv väldigt unikt eller

    ...är sådana civilisationer i snitt helt enkelt inte speciellt långlivade.

    Det vill säga den uppskattning vi får på N (som uppenbarligen är för högt) beror på att vi uppskattar att L är för högt.

    Drake uppmanade oss explicit att skapa debatt kring livet och evolutionen av universellt sådant och vi väljer att se det från den möjliga aspekten eller risken att vi (det universella livet, vi) i snitt inte lyckas överleva speciellt länge. Följer vi den tanken finns det alltså en inneboende egenskap för liv att, när det väl uppnår ett visst mått av teknologisk standard, agerar på ett sätt som är så fundamentalt ohållbart att det relativt snabbt skickar ner sin civilisation till en samhällsstandard där de inte är längre "radio-aktiva". Och att den egenskapen således är inneboende i intelligent och teknologiskt liv, var det än uppstår.
    L
    är ju inte livslängden mätt i år för en civilisation eller liv per-se utan livslängden för hur länge motsvarande civilisation stannar som teknologisk eller 'radio-aktiv'.
    Alltså, om det skulle vara så att snittlivslängden för teknologiskt avancerat liv verkar vara universellt lågt innebär det ju inte per automatik att vi utrotar oss själv. Bara att vi slutar vara 'radio-aktiva'.

    Vi hade ju dock en till faktor som var behäftad med stor osäkerhet,
    ƒi
    = hur många av de planeter som utvecklar liv även evolverar till intelligent liv. Felet, eller varför vi inte kan upptäcka spår av intelligent/teknologiskt liv, vilket vi borde om N är korrekt beräknat, kan absolut bero på att den faktorn är feluppskattad (eller rent krasst, vilken som helst av de ingående termerna kan vara feluppskattad). Det behöver således inte alls ha något att göra med feluppskattning på hur länge en teknologisk civilisation stannar teknologisk, dvs
    L
    .

    Men ska vi verkligen chans på det?

    Om vi verkligen tänker till och analyserar vår omvärld och snabbt slänger en blick på vår historia, känns det då inte möjligt att vår civilisation faktiskt har utmärkta meriter att kollapsa på eget grepp?
    Vi tycker att vi, bara för säkerhets skull, ska beakta att så kan vara fallet. Anta att det sätt vi lever på inte fungerar för att vi ska kunna fortsätta leva med den standard vi är vana vid.
    Den internationellt kände Fysikern Carl Sagan, som sagt för oss 70-talister ihågkommen för sin fantastiska, både bok och TV-serie på 80-talet, 'Cosmos', ägnade alltså stor del av sitt liv i beaktande av Drake's term
    L
    . Han såg tecken i både vår historia och samtid som fick honom att ta stark ställning för miljö- och hållbarhetsfrågor samt mot vår kärnvapenupprustning och vår enorma arsenal av massförstörelsevapen. Liksom vi, ville han att vi skulle beakta att just termen
    L
    är den begränsande faktorn i ekvationen och att vi därmed skulle börja agera och följa alla kompassnålar som pekar från en situation som kan leda till klimatkatastrofer, krig och civilisationskollaps.

    ALLA konflikter, ALL upprustning, ALL skövling av regnskogar, ALLA polariseringsideal, ALLA fördomar, ALLT näthat och ALL kortsiktig pengastinn slit-och-släng konsumtion härrör, i orsakskedjan, från en oanständig persons lättkränkta och bekräftelsetörstande personlighet och den personens kompensatoriska makt-kompass. Vi andra, anständiga, måste börja stå upp för anständigheten. Vi måste, innan det är för sent.

    - L - MÄTT I SEKLER?

    Om vi sammanfattar förra stycket: Det finns en sannolikhetsbaserad ekvation att uppskatta uppkomsten av teknologiskt avancerat liv, av alla praktiska skäl här kallat 'radio-aktivt' liv (=
    N
    ) i Drake ekvationen.
    N
    är antalet 'radio-aktiva' planeter som uppbär liv.
    Om vi bara fokuserar på termer
    L
    , vilket vi motiverat varför vi väljer att göra, så ger ett värde på
    L
    ellan 1000 och 100.000 år ett antal
    N
    som gör att vi borde kunna upptäcka något liv med våra radioteleskop

    Vilket vi inte gör.

    Även en av historiens mest kände Fysiker, Enrico Fermi anser detta faktum vara kontroversiellt:
    "Var är allihopa?"

    Även känt som Fermi's Paradox: vi borde hitta liv, men gör det inte.

    Av flera möjliga orsaker till att N uppenbarligen är för högt uppskattat beaktar vi på tanken, eller egentligen risken, att det är
    L
    , snittlivslängden för teknologiskt liv som är för högt uppskattat. Det är för övrigt ingen ny eller originell tanke.
    Den stora knäckfrågan blir alltså i slutändan, ok hur stort är
    L
    då?

    Givet att Drake Ekvationens syfte egentligen är att skapa debatt och stimulera forskningsinitiativ kring liv och de faktorer som är incitament för det livet, känns det inte relevant att komma med exakta angivelser på
    L
    . Detta har dock så klart gjorts och antalet planeter som härbärgerar intelligent teknologiskt liv landar i domänerna där vi borde se spår av dem och rymden skulle vara fylld med en massa intergalaktisk gibberish och vi skulle vara väl förtrogna med frånfällen av en mängd kungligheter och galaxintriger (inte bara från Gliese 738).

    Termen
    L
    förekommer inom ett stort intervall i gängse stipuleringar av Drake Ekvationen, alltifrån 300år till 109 år och i ursprungsberäkningarna 1961 angavs
    L
    ligga inom intervallet 1000-100 000 år.
    För att
    L
    verkligen ska ligga i det övre regionerna av det intervallet måste man dock både ansätta väsentligen skiljda värden på de andra termerna eller anta en rad ad-hoc lösningar såsom att rådande konsenus i uppkomna teknologiska civilisationer är att inte vilja bli upptäckta.

    essentiell.org väljer att se det från aspekten att
    L
    är i de lägre regioneran av det angivna tidsintervallet och snarare mäts i sekler. Vi är ju som sagt inte heller ensamma om de tankegångarna som, i vår samtid speciellt, inte ses som något kontroversiellt alls och redan nämnda Carl Sagan men även Drake själv var inne på liknande hypoteser.

    Sekler. Och vi har redan förbrukat 110 år av denna tidsrymd av 'radio-aktiv'.

    Du har ni nu tagit del av kärnan i essentiell.org's idéer om tillståndet i världen och lämnar nu till en läsare vad den anser är viktigt och om man själv försöker göra något åt den situation vi verkar ha hamnat i.
    Vi har bara en jord och ett exempel på liv och det måste man faktiskt beakta när man läser om de slutsatser vi drar. Vi har ingen aning om hur sannolikt det är att vi har rätt i dem!
    Men vi tycker ändå att vi bygger en stark hypotes vars konsekvenser vi anser att vi inte har råd att avfärda. Tänk efter själva och börja lev och agera som om vi har rätt!

    Även om det anständiga, underbyggda och allmängiltiga essentiell.org slutar med de orden följer nedan ett kontroversiellt textavsnitt som har att göra med hur vi kan börja agera för att undanröja åtminstone några av de hot som 12 av oss utövar mot vår överlevnad.
    Läs gärna men vi förvarnar om att nedanstående text-avsnitt i många stycken kan upplevas oanständigt och vi kan konstatera att alla teser inte är så väl underbyggda som vi kanske hade velat. Finns det någon psykiater där ute som känner sig intresseard av dessa frågor och även kan ämnet, tveka inte att höra av dig och bidra till våra slutsatser. Anse er förvarnade.
    .

    VÅRT FRAMTID

    Som förra sektionen avslutades riskerar snittlivslängden för liv som uppnår en viss teknologisk standard vara relativt kort, till och med så kort att den mäter i århundraden och vi har som sagt redan "förbrukat" drygt 100 år av den livslängden.

    Även om felkällorna är stora, vi har trots allt bara ett exempel på liv i univesrum, samt att skälet till att vi inte ser spår av annat liv i vår galax kan bero på andra felkällor i Drake ekvationen, har vi motiverat varför vi antar att teknologiskt liv har ett tidsspan på max 1000 år men även så kort som ett par sekler.

    Men om vi räknar med att intelligent teknologiskt liv bara överlever ett par sekler i snitt (åtminstone som teknologiskt), vad kan orsaken vara och vilka tecken i dag ser vi ligga i linje med sådana skäl?
    Vi anser ju så klart att det är viktigt. Och att fler borde anse det vara viktigt.
    Om en teknologisk civilisation slutar synas eller lämna spår som är upptäckbara av andra civilisationer i vår Vintergata, finns det tre huvudskäl varför så kan ske:
    1.
    Vi har varit inne på det men ett skäl kan vara att man inte vill bli upptäckt och helt enkelt ser till att mängden strålning en sådan civilisation läcker ut i rymden är så begränsad som möjligt.
    2.
    Man kanske är en teknologisk civilisation baserat på en teknik som inte nyttjar processer som läcker strålning. Oklart för oss vilka tekniska framsteg det kräver men det är absolut inte omöjligt att man efter några sekler med teknologi som spyr ut elektromagnetisk strålning över går till processer som inte gör det.
    3.
    Eller, i viss mån motsatsen till punkt 2, så degenererar civilisationen utvecklingsmässigt så att den "återgår" till tekniska lösningar som inte läcker strålning. Det är svårt att komma på skäl till varför en sådan utveckling skulle ske avsiktligt utan en degradering av tekniken i så stor proportion kan sannolikt endast ske på grund av en katastrof och en civilisationskollaps av något slag.

    Att essentiell.org anser att risken är stor att det är punkt
    3
    som är skälet till att intelligent teknologiskt liv tycks vara universellt kortlivat är på grund av alla oroande tecken vi ser i vår omvärld och vår samtid. Och så klart skälet till att en läsare läser just detta nu.

    Varför eller vad skulle kunna vara orsaken till en sådan civilisationskollaps?
    Vi har gjort det till en av våra kärnfrågor och huvudpoäng att även om vi skulle räkna upp allt som kan gå tokigt, alltifrån globala krig till global värmedöd, är ju allt detta bara sekundära effekter av att vi har en halva av vår civilisation som är oanständiga. För en läsare är det sannolikt lika uppenbart som för oss att de människor som orsakar allt skit i världen, alla Trump, Putin och Bolsonaro och alla de som anammar deras urskiljningslösa lögnaktighet, resursutnyttjande, polariseringsvurm och våldsbejakande ideologi – de är den primära orsaken.
    Vi får därmed inte fortsätta att sitta bredvid de oanständiga och hålla på att re-agera på alla lögner om QAnon-konspirationer, bloddrickande pedofiler som styr världen, att vaccinationer är ett sätt att kontrollera mänskligheten, att vetenskapen har en konspiratorisk tillika politisk agenda att vilseleda och ta över världen, jorden är platt, om Sions Vises Protokoll och sionistiskt herraväld att JFK lever och samarbetar med Trump etc..etc...och det finns ingen hejd på på det vansinne som i högre grad nu gror i våra samhällen i västvärlden.

    Det spelar nämligen ingen roll vad vi bemöter detta med eller skriver i "vår" anständiga media. De oanständiga är i en fundamental lydelse helt 'Faktaresistenta' på grund av en kognitiv funktionsnedsättning och det är som vi redan tagit upp tidigare, inte ett halvkul allegoriskt uttryck, de här människorna tillhör en kategori av människor som har lagt undan, eller annorstädes saknar, de kognitiva instrument som krävs för att uppfatta världen objektivt och sanningsenligt. Att skapa en "Fact-Checker-Portal", som Washington Post, av Trump's lögner är helt meningslös då det bara är ett sätt att Predika för de redan frälsta. Det senare gäller alla former av bemötande eller forum för så kallad "de-bunking". Ingen som är åsyftad som mottagare kommer inse, eller vilja inse vad sanningen är och hur världen är beskaffad.

    Vi måste nog göra något annat åt detta innan det är för sent och istället för att re-agera börja agera.

    Men vad är då detta "något annat" och hur ska vi agera?

    Att "vi" i den andra halvan omedelbart uppfattar en person som Donald Trump som en förvuxen bebis eller förstår att skälet till att aspirerande ledare eller kritiska röster i allmänhet i Kina sätts i fängelse eller bara försvinner är för att Xi Jinping är maktlysten och fyller på en tom hink av självkänlsa och mindervärdighetskomplex med maktutövning och bekräftelse genom ja-sägare, är nära nog självklart. Alltså vi har ju vår halva av mänsklighet som faktiskt, omedelbart och till fullo anser dessa människor vara larviga och uppenbart i behov av bekräftelse eller makt.
    Små människor helt enkelt.
    Och om vi tänker efter är vår insikt hur vi uppfattar den andra halvans beteende i vardagen fullständigt uppenbart. Vi som hör en oanständig prata märker ju så fort en sån människa öppnar munnen att "det här är en människa som inte har alla hästar hemma".
    Det här är en viktigare observation än man kanske först inser. En människa som (omedvetet) söker bekräftelse skulle nämligen sky alla sätt att söka den bekräftelsen om det vore uppenbart att man söker den.
    Eller kanske uttryckt så här:
    En människa som behöver känna sig lite förmer än andra skulle inte, därjämte, handla kompensatoriskt om det var uppenbart att själva behovet fanns…för då erkänner man att man som basnivå eller som självkänsla uppfattar att man befinner sig lite ‘under basnivån' och behöver en mänsklig interaktion för att ta sig över den nivån. Eller ännu mer explicit, det skulle vara pinsamt om det var uppenbart för andra att man söker bekräftelse för att kompensera att man känner sig mindre värd och ganska liten. Och eftersom det är så uppenbart i allt ifrån arbetskollegans “- Äh du vet, jag vann ju Kalle Anka Cup och var junior 1:a i min ungdom" till Trump’s "- Nobody’s ever been more successful than me." och den som får fortsätta till nästa mening: “- I know a lot of famous people!" , har vi snubblat över ett sätt att agera.

    "...det skulle vara pinsamt om det var uppenbart för andra att man söker bekräftelse för att kompensera att man känner sig mindre värd och ganska liten.

    Det finns ingen möjlighet att en människa kan säga “- (Jag) Känner massa kända människor!" om den personen insåg att det på en nano-sekund skulle uppfattas som larvigt av mottagaren. Även om det låter självklart så ligger det en väldigt viktig aspekt i detta faktum som vi måste inse och börja utnyttja.
    Det är lika självklart som graden av larvighet det själv skulle kännas att i en kommunikation med en annan människa säga "- Äh du vet, jag känner ju massa kändisar" eller "- Mina kompisar brukar säga att jag lagar bättre mat än en Michelin-restaurang". eller "- Jag är en sån som kör extremt bra och min körskolelärare sa alltid att jag var den bästa han någonsin haft och egentligen inte behövde öva." eller de flesta meningar som börjar med "- Jag är ju en sån som…" eller (rysning) ännu värre "- Jag har ju en av de högsta IQ som finns!".
    Det är ju så vansinnigt pinsamt att överhuvudtaget tänka sig att yttra såna saker och det är lika förbluffande att de som faktiskt säger de här sakerna inte förstår att det låter larvigt som att personer med Trump’s karaktär kan väljas till president och samtidigt anses moralisk, ödmjuk och en god människa. Eller så är det inte alls förbluffande utan samma sak. Alltså det är verkligen något som evolutionärt kognitivt faktiskt saknas.

    Vi har ju redan påtalat redaktionens brist på psykiatrisk kompetens men är ändå säker på att vi har ett orsakssamband här. Även om alla ovan uppräknade exempel på vad en oanständig kan klämma ur sig i vardagen låter oskyldigt och på sin höjd orsaka den känsla av larvighet hos mottagaren av utsagorna, anser vi ändå att vi har belägg för att kalla dem just oanständiga.
    Avsaknaden av delar av den kognitiva verktygslådan får nämligen dessa människor att antingen direkt eller indirekt orsaka allt vi vardagligt skulle kalla "skit-i-världen":
    hatbrott, gängkriminalitet, konflikter, misär, korruption, krig, polarisering, fusk, upprustning, trakasserier, svält, girighet, våldsbejakande, intolerans, miljöproblem, kvinnomisshandel, folkmord, skövlingar, bedrägerier, våldtäkter, rasism...med mycket mer.

    Dessa människor är alltså farliga. Har alltid varit det och kommer fortsätta vara det.

    Och det verkar som vi faktiskt har ett sätt att agera!

    Vi vet ju att det är så mycket av världens elände som drivs av det här bekräftelsebehovet. Även om vi, för den globala helhetssynen skull och i vårt heurisiska angreppssätt här, exemplifierat med världsledare som Trump och Bolzonaro, manifesterar sig det här mindervärdighetskomplexet och behovet av bekräftelse i allt det
    uppräknade ovan...
    hatbrott,
    gängkriminalitet,
    konflikter,
    misär,
    korruption,
    krig,
    polarisering,
    fusk,
    upprustning,
    trakasserier,
    svält,
    girighet,
    våldsbejakande,
    intolerans,
    miljöproblem,
    kvinnomisshandel,
    folkmord,
    skövlingar,
    bedrägerier,
    våldtäkter,
    rasism
    ...och mycket mer.


    Det här är en viktig slutsats som vi bara tidigare hastat förbi med alla exempel på oanständighet på internet, faktaresistens, polariseringsiver och kortsiktighet etc i det personliga handlingsmönstret och hur en sådan människa kan bete sig. Men det är klart att denna oanständighet även manifesterar sig på en macro-nivå. Och att konsekvenserna kollektivt av oanständighet både har skapat och fortsätter skapa många av de saker vi räknar upp nu.
    Vi kan ta gängkriminaliteten som exempel. I Sverige är den senare kategorin högaktuell med en explosionsartad ökning av gängrelaterat våld och mord. Om vi tittar närmare på den kan man exempelvis höra personer i den här världen använda uttryck som "- Han tittade snett på mig!" eller "- Han visade inte respekt!", för att motivera våld. Eller att i sociala medier stoltsera med stora pengabuntar, dyr sprit, snabba bilar och vackra kvinnor. Det som på engelska kallas
    "optics"
    är extremt viktigt således och heder och respekt är i den kriminella gängvärlden honnörsord. Som ord dock fjärran behäftat med etiska ställningstaganden utan endast som en försäkran om konsekvenser om något incitament för tillgången på bekräftelsen försvinner eller ändras. Det finns så klart ingen gängse heder eller respekt i att skjuta 12-åringar, någons mamma eller någons fru som är ute och går med sin barnvagn.
    För en kliniker inom psykiatri är hela uppbyggnaden och handlingsmönstret inom gängkriminaliteten ett facit eller templat på hur mindervärdighetskomplex och behov av bekräftelse står som check-boxar över hela fenomenet. Vi ansätter termen "lilleputt"-syndromet i passande delar i texten nedan.

    Kopplingen till bekräftelse och/eller mindervärdighetskomplex är så klart vare sig ny eller kontroversiell. Referenser kan hittas här, här och här.
    Även om ovan stycke bara ger ett exempel i den mängd av relaterade områden vi kan påverka om vi bara börjar agera, finner vi så klart de oanständigas stora behov av bekräftelse bakom i stort sett allt vi kan peka på som "elände" i världen och som vi ovan redan räknat upp
    hatbrott,
    gängkriminalitet,
    konflikter,
    misär,
    korruption,
    krig,
    polarisering,
    fusk,
    upprustning,
    trakasserier,
    svält,
    girighet,
    våldsbejakande,
    intolerans,
    miljöproblem,
    kvinnomisshandel,
    folkmord,
    skövlingar,
    bedrägerier,
    våldtäkter,
    rasism
    ...och mycket mer.

    Ja, det finns en poäng att repetera allt negativt som vi är helt säker på är resultatet av handlingsmönster hos de vi anser oanständiga.

    Vi har redan varit inne på en möjlig åtminstone dellösning. Och om vi fortsätter exemplifiera med gängkrimnaliteten blir den lösningen kanske mer uppenbar om vi rekapitulerar ett tidigare avsnitt som innehöll ungefär följande mening:

    "...det skulle vara pinsamt om det var uppenbart för andra att man söker bekräftelse för att kompensera att man känner sig mindre värd och ganska liten.

    Det vill säga: Om det vore globalt erkänt och vedertaget för alla att en (vålds)reaktion på grund av att en annan människa "tittar respektlöst" på en, är för att personen som reagerar så behöver "optiken" från omvärlden av (vålds)reaktionen för att få bekräftelse - är på grund av dålig självkänsla. En normal, anständig person med bra självkänsla bryr sig inte om tolkning av blickar.
    Eller…
    Om det vore globalt erkänt och vedertaget för alla att en hustrumisshandlare slår sin fru och behöver känna sig överlägsen sin partner för att få bekräftelse – är på grund av att han har dålig självkänsla. En normal, anständig make med bra självkänsla behöver inte känna sig överlägsen sin hustru.
    Eller…
    Om det vore globalt erkänt och vedertaget för alla att regimer eller ledare, sittande eller på väg att bli, gör sig av med politiskt motstånd, förbjuder fri journalistik med mera för att den personen behöver makt och "optiken" av makt för att få bekräftelse – sker på grund av dålig självkänsla. En normal, anständig ledare med bra självkänsla har inget behov av makten som självändamål.
    Eller…
    Om det vore globalt erkänt och vedertaget för alla att alla former konfliktinstigerande handlingar av regimer eller ledare utövas för att den personen behöver makt och “optiken" av makt för att få bekräftelse – sker på grund av dålig självkänsla. En normal ledare har inget behov av makten som självändamål.
    Eller…
    Här tror vi poängen går fram och hur man åtminstone kan börja agera för att bemöta några oanständiga beteenden.
    Om det vore globalt erkänt och vedertaget att personer som instigerar eller utövar våld, nästan uteslutande gör det för att den personen saknar eller åtminstone har en bristfällig självkänsla. Nyckelordet i den tidigare meningen var "instigerar". Alltså all våldsutövning, vare sig det är barslagsmålet mellan 2 personer klockan 2 på natten eller ett anfallskrig med en armé, så initieras det alltid av (d)en person som är osäker på sig själv och behöver optiken av makt.
    Det kan vara makten i att se rädslan hos den man utövar våldet mot (den som startar ett barslagsmål gör ju det så klart mot en motståndare man ser är osäker och man vet är sämre) eller en mer indirekt väg mot bekräftelse hos en politisk ledare som startar en konflikt eller krig. I det senare fallet, ligger bekräftelsen både i att befästa sin makt men också att konflikter och krig ger ett mycket större spelrum att göra sig av med meningsmotståndare, vare sig det är politiska sådana eller i det moderna samhället, medie- och journalistiska plattformar. Makro-perspektivet av bekräftelsebehovet i ett sammanhang av krig sammanfaller också med det lilla barslagsmålet i att den som instigerar konflikten emotser en vinst och ser därför framför sig en outsinlig tillgång på folklig bekräftelse av den halva av folket som, liksom ledaren, är synonyma med den oanständighet vi tagit upp.

    Det är därmed en hel del misär som skapas genom "lilleputt"-syndromet och som kan undvikas.
    I alla områden där man otvetydigt kan peka på ett beteende där roten är dålig självkänsla som envetet behöver kompenseras med bekräftelse via oanständiga handlingar – vid dylika områden kommer således ovanstående pedagogiska hypotes att fungera.
    Det finns ju ingen som önskar makt, beundran och bekräftelse som vill ha ett lilleputt-syndrom stämplat i pannan.

    Låt oss därför spekulera i att det, från 1:a klass i skolan, skulle ingå i läroplanen något i stil med följande lektion i en lågstadieklass:
    "- Det finns människor som behöver göra andra människor illa för att själva må bra. Dessa människor känner sig som en lilleputt jämfört med andar människor och för att den människan inte ska känna sig som en lilleputt längre och istället känna sig normal och som andra människor, måste den människan skapa en reaktion hos andra människor. Såna människor tror nämligen inte att dom själva räcker till för att någon ska tycka om dom. Det räcker alltså inte med att vara sig själv eftersom dom känner sig som lilleputtar. Vad dom här lilleputtarna gör istället är att spela en annan roll eller låtsas att man är bäst. Man låtsas i stället att man är herre på täppan. För vuxna finns det många sätt lilleputtarna kan låtsas och det kan vara att skryta mycket eller det kan vara att man måste visa sina pengar eller man måste visa att man har en snabb bil eller snygga tjejer. Om man är en lilleputt så betyder det att man har dålig självkänsla och dålig självkänsla betyder alltså att man innerst inne känner sig lite mindre värd än andra människor. Tyvärr är det inte alltid som det stannar vid att en sån person skryter eller vill visa att de är herre på täppan, ibland vill de med flit göra andra människor rädda eller till och med slå dom. Såna lilleputtar brukar säga att de vill ha respekt och kan hitta på att någon "tittar snett på dem" eller att "tittar respektlöst". Sånt säger lilleputtarna för att han ska ha ett skäl att antingen slå någon eller göra dem rädda eller i värsta fall till och med döda någon. "
    Sånt här beteende brukar pojkar i gäng göra. Pojkarna i gäng brukar ofta prata om ’heder’ och ’respe kt’ och att göra andra pojkar illa eller till och med döda dem. Och det är på grund av att de känner sig som lilleputtar och behöver göra andra pojkar rädda och känna makt. På de sättet och genom den rädsla de skapar får de en bekräftelse som man kan säga fyller deras tomhet av självkänsla. Man kan också se nästan samma beteende hos andra pojkar som slår sin fruar eller flickvänner. Det gör de av samma skäl och att de känner sig som lilleputtar. De behöver känna makt över sin flickvän eller fru och genom de sätt de får makten på, genom att skada dem både fysiskt och psykiskt, får dem bekräftelse. Den bekräftelsen fyller sen deras tomma hink av självkänsla och personlighet."
    "- Ni kanske undrar varför man säger ’pojkar’ och inte ’män’ när det oftast är vuxna män som man ser framför sig gör dessa saker för att de känner sig som lilleputtar. Vi gör det med flit och för att dessa pojkar inte har fullt utvecklade personligheter och hjärnor. Vi lyssnar på följande:
    Eller klipp från TikTok om ovan media inte skulle fungera.

    "- Nu hör man att rösterna är mörka och att det är en vuxen man som pratar men om vi bara hade haft orden framför oss så hade vi lika gärna kunnat tro att det var en 5-åring som bråkade med en annan 5-åring i sandlådan på dagis för att den andra 5-åringen hade råkat putta till den första. Det finns ju andra saker som gör att vi förstår att det sannolikt är en vuxen och det är att ordet ’fucking’ används men ni förstår nog vad jag menar när jag påstår att det alltså inte är riktiga vuxna som pratar utan pojkar som stannat i utvecklingen saknar något i hjärnan. Ni hör också att pojken som skriker frågar en annan pojke ’- Filmar du? Det är alltså precis det vi menar med uppmärksamhet och bekräftelse. Den pojken som skriker vill att så många som möjligt ska höra och lyssna på den här videon så att dom ska se hur tuff han är. Eller att han är ’Herre på täppan’ som vi tagit som exempel förut.

    Ja en läsare förstår vad vi siktar på och även om vi försökt härma tilltalssättet och ordvalet för att passa en lågstadieklass så finns det säkert andra bättre pedagogiska möjligheter att nå samma resultat vilket så klart är, vilket är tänkt att tydligt framgå, att det ska kännas larvigt! Det ska vara globalt erkänt och vedertaget att det beteende vi beskriver är barnsligt, larvigt och bara utförs för att man känner sig som en lilleputt. Tanken är att (globalt) införa ett ämne i skolan, kanske inom SO-området (social sciences), som följer med genom hela skolväsendet där detta med emfas upprepas och nyanseras.
    Ponera att det därmed skulle bli globalt erkänt och vedertaget att personer som både dras till livsstilen som sådan men även utövar gängrelaterad våldsmetodik på grund av dålig självkänsla och mindervärdighetskomplex, eller som vi valt att kalla det – "lilleputt-syndromet", skulle gängkriminaliteten försvinna på en halv generation. Garanterat.

    Även om redan varnat för att detta avsnitt är på gränsen till oanständigt så inser vi ju så klart att det finns en, möjligtvis inte obetydlig, andel både vuxna och barn som lider av dålig självkänsla och som faktiskt behöver hjälp och inte att av samhället förknippas med larvighet. Vi har därmed 2 brasklappar:
    Ett, att ha mindervärdighetskomplex är ju så klart en klinisk diagnos många har och det är absolut inte vår mening att exponera en sån diagnos som något negativt och larvigt per-se. Det är kopplingen till ett oanständigt och, inte sällan, kriminellt kompensatoriskt bekräftelsebeteende på grund av mindervärdighetskomplexet vi vill belysa och omintetgöra.
    Och två, det finns en rad områden utöver de ovan uppräknade där kopplingen till ett oönskat barnsligt beteende är tydlig, där det inte är fullt så enkelt.
    Hur kopplar man exempelvis hänsynslöst utnyttjande av naturresurser eller kanske skövling av regnskogen till något negativt som den som utför detta inte vill förknippas med? Eller hur agerar man mot den enorma ‘click-bait-industrin' vars enda syfte är att sprida konspirationsteorier och lögner för att skapa misstro och polarisering mot samhället generellt och metoder som vetenskap specifikt?
    I det första fallet med hänsynslöst nyttjande av resurser är kopplingen utåt mest åt att man behöver vara rik för att må bra och få bekräftelse den vägen. Möjligtvis att en form av makt följer en rikedom men det är i princip omöjligt att knyta själva beteendet till något den rikedomssökande inte vill förknippas med. Och där har vi ett dilemma.
    Att söka ekonomiskt oberoende, eller drivas mot rikedom generellt, behöver självklart inte heller med nödvändighet vara eller ske oanständigt. Till stor del drivs också vår ekonomi och därmed vår välfärd av ekonomiska incitament som i en fundamental mening är naturligt.

    Det är dock en bra början att tidigt i skolväsendet så ett frö av att många beteenden och handlingsmönster som man kan sätta stämpeln gränslöst eller grandiost på, alltid har ett kompensatoriskt ursprung vars syfte är att få bekräftelse. Det må vara regeringschefer som bara måste klänga sig fast vid makt genom att krossa opposition och kritisk media till vår lilla människa som slår sin hustru. Om det blir "gängse" för alla eller, återigen, globalt erkänt och vedertaget och därmed, i brist på bättre ord, väldigt ocoolt och larvigt, att förknippas med det beteendet skulle vi nästan per definition bli av med beteendet. Det kan låta som en ad-hoc lösning och i för korta ordalag beskrivet här men essentiell.org är säkra på att vi är nåt på spåren om vi bara kan få larvigheten till just något globalt erkänt och vedertaget.

    Vi har redan ägnat en hel sektion åt detta ämne men kortfattat är enda skälet till att vi fortfarande har objektiva och relevanta nyheter-portaler är för att vi har 2, dock snart endast 1, generation som växt upp med helt andra informationsplattformar och därmed vet vilka portaler eller kanaler man kan luta sig mot.
    Vi har också gjort observationen att mängden information och ‘fakta’ du idag matas med idag är extremt mycket större än tidigare och enda skälet till att en någorlunda korrekt världsbild fortfarande existerar hos den yngre generationen är för att det finns dessa 2, snart 1, generation(er) som fungerar som ramverk och väggar runt den yngre generationens funderingar.
    Vi, redaktionens egna erfarenheter, möts alltså i allt större utsträckning av våra barns frågor som börjar “- Är det sant att…?"
    Även om syftet inte var detta så var Kellyanne Conway svar på en intervjufråga med att det finns "Alternative facts" en enormt mycket större sanning än i den mening hon avsåg. I mångt och mycket helt tvärtom. Men det är också lika mycket helt sant, vi har en ofantlig mängd ’alternativa fakta’ som vi alla bombarderas med dagligen

    Oxford Dictionaries valde, som sagt i ett tidigare avsnitt, redan 2015 ‘årets ord’ till "Post-truth-era". essentiell.org tror att den situationen är mycket farligare än vad den kanske ser ut som. Vi lever faktiskt i en värld "bortom sanningen". I en värld där sanning inte längre är sanning utan fullt berättigat kan substitueras mot en alternativ sanning ofta också filtrerat genom ett personligt “sunt förnuft".
    Det scenariet är lika skrämmande som vansinnigt och vi anser därför att vi måste börja reagera på detta eftersom allt kan motiveras när det inte finns något facit och även om det finns har vi alltså en växande andel av den globala populationen som inte vet hur man hittar dit.

    Som det är nu kan en skövling av regnskog motiveras med att de påföljder en sån skövling får bara är "fake-news".
    Ett land kan invadera ett annat land och motivera det med att det styrs av “neo-nazister" och är en legitim historisk tillika demografisk del av det invaderande landet, och alla uppenbara fakta som hävdar motsatsen* sveps bort av det enkla "Det är fake-news!".
    En president kan förlora ett val i ett annorstädes rättssäkert västland och hävda att förlusten var effekten av valfusk. Bemötandet med information som kunde visa på att så inte var fallet, efter seriöst undersökande journalistiskt arbete, sveps undan med samma lättillgängliga “Det ärfake-news!" och får genast med sig halva landets befolkning i samma tankemönster.
    * Eftersom det knappast råder några tvivel vilka parter som avses här, ska vi inte påstå att regimen I det ibvcaderade landet är guds barn. Ledaren har både uttryckt stöd för Donald Trump plus att landet generellt men myndigheter speciellt uppvisar internationellt sett stora problem med korruption (plats 122 av 180 på Transparency Internationals CORRUPTION PERCEPTIONS INDEX lista på världens mest korrumperade länder)

    En mening som tar 0.95 sekunder att säga, “It’s fake-news!" eradikerar således människans hela värdegrund på ett fundamentalt sätt. Och självklart flyttas även ribban generellt i samhället när det är så enkelt att motivera ett facit som är så ombytligt och helt modifierbart med avseende på målet.

    I en tidigare version av sajten hade vi här en formulering i stil med att "snart kommer vi vara i en situation där hela den värdegrund vi ansett vara i fara även kommer cementeras i ett statssystem där läroplaner i skolan helt enkelt skrivs om för att passa och gynna en regim att uppnå ett mål." Där är vi nu. Ett land styrt av oanständiga har gjort precis detta. Referener här och här.

    Vi måste således i de länder vi kan och fortfarande har möjlighet få ett slut på "alternativa fakta". Vi är på riktigt rädda för vad bristen på en gemensam och vedertagen sanning kommer göra med vårt samhälle, och läs gärna civilisation, för det är så klart en av essentiell.org's kärnfrågor och syfte att koppla ihop detta med termen
    L
    i Drake ekvationen.

    Vad gör vi då med de oanständiga beteenden som det är svårt att dra paralleller till "larvighet"? Hur blir vi alltså av med oanständiga människor som skapar en egen sanning av alternativa fakta för att uppnå mål eller motivera sin oanständighet?

    • trollfabriker måste jagas och stängas*.
    • polariserande, xenofobiska forum, bloggar och poddar på nätet jagas och stängas.*
    • hård censur och 'straff' för falska informationsflöden. Det måste finnas någon form förlöjligande attribut på någon som, likt en 7-åring, inte kan hålla fingrarna i styr och klicka på den där 'dela-knappen'. Om nåt kan fungera så kanske det...
    • sökalgoritmernas otroligt starka förmåga till att skapa informationsbubblor måste tas bort. Reklam och 'click-baits' i sökmotorer får inte vara algoritmernas syfte, utan helt enkelt det den borde: Den bästa (sanna) träffen.
    • gratis 'prenumerationer' eller dylikt för objektiv, sanningsenlig media (medan vi fortfarande har någon), för elever från och med 1:a klass
    • I skolan: Obligatoriska lektioner från 1:a klass om vad som är sant och falskt rörande samtida viktiga nyhetshändelser och spörsmål. Även källhänvisningar till seriösa sajter med en anständig agenda.
    • I skolan: Vad är vetenskap? Att vetenskap egentligen är en metodik som inte nödvändigtvis är objektivt 'Sann' men ändå den metod som resulterar i en teori som för närvarande bäst beskriver den verklighet vi lever i.
    • ...essentiell.org kommer gärna till Er skola och föreläser om detta

    * Eftersom vi står på randen till en möjlig välfärdskollaps till följd av både den Globala Uppvärmningen och av trollfabriker instigerande lokala och kanske globala konflikter, kanske vi måste se över konstitutionella hinder för att snabbt implodera den här typ av verksamhet.

    Och avslutningsvis återknyta till vår kontroversiella ståndpunkt.
    • Att på samma sätt som vi bitvis försökt här på essentiell.org, försöka göra den oanständiga inställningen och det oanständiga beteendet väldigt ocoolt, nästan lite larvigt. Eftersom den oanständiga (Narcissisten) är helt omedveten att beteendet är så uppenbart, göra det uppenbart! Att i alla sammanhang, från läroplaner i skolan, till media och även i det personliga mötet, undervisa om eller klargöra i det personliga mötet att det är allmänt känt och uppenbart att ett oanständigt beteende är ett sökande av bekräftelse i en annars tom hink av detta. Och att bekräftelsebehovet härstammar från att personen innerst inne känner sig liten, pytteliten.

    t Visst är det på gränsen till oanständigt men till syvende och sist är det bekräftelsen som är honnörsordet och tar man bort det, tar man även bort stora delar av motivationen till det oanständiga.
    De här människorna som kategoriseras som oanständiga måste dock på ett mycket mer dogmatiskt eller konsekvent sätt hindras från att ställa till med mer problem för oss (andra) i mänskligheten. Vi rekapitulerar...
    hatbrott,
    gängkriminalitet,
    konflikter,
    misär,
    korruption,
    krig,
    polarisering,
    fusk,
    upprustning,
    trakasserier,
    svält,
    girighet,
    våldsbejakande,
    intolerans,
    miljöproblem,
    kvinnomisshandel,
    folkmord,
    skövlingar,
    bedrägerier,
    våldtäkter,
    rasism
    ...och mycket mer.


    Kontakt

    Skicka oss ett meddelande om du undrar över något.
    info@essentiell.org

    Ansvarig utgivare och vetenskapsredaktör är Mats Ensterö, Fil. Dr.
    Skicka mail till mats.enstero@essentiell.org