• essentiell - L -

    Vad hände med anständigheten i världen?

    Läs mer här
  • essentiell - L -

    Varför har vi skapat den här sajten

    Läs mer här
  • essentiell - L -

    Klimatskeptikerna har en poäng. Dagens globala temperaturökning behöver inte alls bero på människan och kan vara en helt naturlig variation

    Läs mer här
  • essentiell - L -

    Vad har fysikern Frank Drake's berömda ekvation från 1961 att göra med dagens polariserade debatt, klimatfrågor och lättkränkta 7-åringar på världsledande positioner?

    klicka här då
  • essentiell - L -

    Är vi helt dumma i huvudet? - Are we complete morons? - hal nahn albulada' alkamilun? - Sommes-nous des crétins complets? - Sind wir komplette Idioten? - ¿Somos idiotas completos?

    klicka här då

Liv

Att liv kan uppstå i universum vet vi. Vi finns. Varför kan vi inte upptäcka annat? (fast vi borde)

LIV

Det finns väl avvägda och rimliga antaganden för uppskattningen av Liv på andra ställen i vår galax. Dessa uppskattningar är entydiga: Vi borde kunna se spår av dem....

FERMI'S PARADOX

...fast det gör vi inte. Denna paradox av en, åtminstone i teorin, hög sannolikhet att finna liv annorstädes, och det praktiska resultatet att vi inte finner någrta spår alls, kalls Fermi's Paradox.

DRAKE EKVATIONEN

De sannolikhetsbaserade ekvationerna som uppskattar mängden Liv som skulle kunna finnas på andra ställen i vår Galax, har sin grund i Drake's Ekvation

ESSENTIELL - L -

Det finns en lösning på paradoxen. Vi uppskattar faktorerna fel i Drake Ekvationen. En av faktorerna är medellivslängden för teknologiska civilisationer i vår galax - "L".

  • - L - MÄTT I SEKLER?

    Drake Ekvationen är egentligen en fullständigt rimligen formulerad ekvation och om mängden liv rimligen ska överenstämma med vår oförmåga att upptäcka dylikt, finns det risk att "L" mäts i sekler...

    FRAMTIDEN

    Vi måste bestämma oss: Vår samtida välfärd eller mänsklighetens.

    Liv (annorstädes)

    Det finns både människor och forskare som är fokuserade på dagens klimatproblem eller upprustning och (inter)nationella konflikter och dylika problem och vilka risker man ser för oss alla i ett framtidsperspektiv. Vi vill dock, som vi redan sagt, följa i Carl Sagan's fotspår och visa att det faktiskt redan kan finnas empiriska resultat som tydligt säger att teknologiskt liv, var det än uppkommer, måste vara försiktig med sitt leverne.

    Vi kommer således beakta att det kanske är så att det finns ett inneboende problem för intelligent liv. Inom det forskningsfält som fokuserar på exempelvis astrobiologi, är den här tanken inte kontroversiell eller ny. Idén diskuteras både livligt och seriöst och med samtidens klimat och hållbarhetsfrågor så oerhört aktuella är det en, inte marginell, del av forskarsamhället som anser att risken är stor, och blir större, att de här frågorna hör ihop och fullt berättigade.
    När sedan kognitivt funktionsvarierade personer, på berättigad demokratisk basis börjar väljas till sina länders högsta positioner och under hela den processen med lätthet och avsiktligt ockuperar toppen av det tidigare avhandlade 'Mount Stupid' agiterandes för nationalism, trångsynthet, vetenskapsförakt och medvetet gör lögner till en norm för ledarskapet och sitt styrelseskick, då faller liksom alla bitar på plats... Som mänsklighet måste vi ju bara var dumma i huvudet.
    Vi som civilisation verkar oförmögna att lära oss någonting och det verkar ta 2-3 generationer och sen är det som om de lärdomar vi möjligtvis haft rörande krig, misär och sociopatiska Narcissist-ledare som ställer sig upp och börjar skrika som 7-åringar, är som bortblåsta. Hade det inte varit för att vi pratar om vår överlevnad som art och mänsklighet, hade det nästan kunnat vara skrattretande.
    Vi har dock gjort en poäng av att, inte nog att vi som kollektiv art eller 'mänsklighet' verkar vara särdeles korkade utan även att det finns tydliga tecken på att mänskligheten är kvantifierbar i två tydliga kategorier och att det bara är en av dessa kategorier som står för den kognitiva funktionsvariation som genom historien visat sig vara så ogynnsam.

    Det är många av oss som tittar på världen, lyssnar på nyheterna och som dagligen skakar på huvudet för att många av de saker vi hör och läser om, är så dumma. Hur många är inte vi som tänkt att "hur skulle inte världen se ut om människor som mig själv skulle få bestämma". Och det är ju sant. En stor del (hälften?) av oss skulle faktiskt kunna få oss och jorden att må bättre om bara de fick bestämma.
    Men så är det inte. Av någon anledning lyckas alltid de som skapar en dålig situation, de som förvärrar, de som vi skrattar åt, vara de som bestämmer. Det är som att det är en universell lag att de som regerar och därmed fastställer den politiska, ideologiska och ekonomiska kompassnålen är den oanständiga delen. (och om du följt en länk hit utan att blivit introducerad till begreppen anständighet/oanständighet kan läsa om det här)

    Vi har redan avhandlat den delen av mänskligheten som verkar vara lite annorlunda, de oanständiga, så vi kastar oss istället ut i det interstellära mediet.

    Att liv borde kunna uppstå på jordlika planeter i universum, med nån sannolikhet, är inte särdeles kontroversiellt. De i forskarvärlden som tror att chansen till detta är noll är ytterst få, vi finns ju som sagt om inte annat.
    Så vi får anta, utan större kontrovers, att det finns en chans att liv kan uppstå någon annanstans i universum och oberoende hur liten den chansen är så finns den. Att det livet sen skulle utvecklas till intelligent liv är också möjligt, även om den sannolikheten så klart är mindre än att "bara" uppstå. Och att det intelligenta livet i sin tur utvecklar ett liv baserat på teknologi är inte är så mycket mindre sannolikt än att livet lyckas bli intelligent, men det är i alla fall lite mindre sannolikt än att livet stannar i att "bara" vara intelligent.
    Det vill säga när vetenskapen viktar dessa sannolikheter antar de att det stora hoppet i de inneboende sannolikheterna är mellan liv och intelligent liv, inte mellan intelligent och teknologiskt liv. Vilket rimmar väl med den intuitiva uppfattningen att så skulle vara fallet.

    Hur liten sannolikheten än är för att liv ska uppstå och sedan utvecklas till en teknologisk civilisation så är det inte omöjligt och ses i den meningen inte heller som spekulativt av forskarsamhället och skulle kunna ses som ett Axiom ( = ett fakta eller antagande som inte kan bevisas men som på grund av sin sin logik eller rationalitet anses sann utan kontrovers och ifrågasättande).

    Vi kan dock inte se några spår av sådant liv.

    FERMI'S PARADOX

    Vad menas då med spår?
    Alla är helt överens om att en teknologisk civilisation är synonymt med elektromagnetisk strålning

    Elektromagnetisk strålning är allt från det vi allmänt kallar radio-vågor till gamma-strålning och inom en, otippat liten, del i det spektrumet finns även det vi till vardags kallar "ljus" och inkluderar alla våglängder som vi kan se med våra ögon. Klicka här för en schematisk bild över elektromagnetisk strålning.

    På sajten generellt och i den argumentation som följer kallas sådant liv eller en sådan civilisation som "radio-aktiv" eftersom man anser att det helt enkelt inte går att vara teknologiskt avancerad utan att läcka ifrån sig elektromagnetisk strålning varav radio-strålning är den typ av strålning som har längst våglängd och således den strålning minst riskerar att interagera med "hinder-på-vägen" och därmed kunna nå (oss) och avslöja att 'vi finns' (eller 'dom finns' sett från mänsklighetens sida). Alltså, eller uttryckt annorlunda, eftersom just radio-vågor befinner sig i den låg-energetiska delen av spektrumet och därmed besitter störst förmåga att nå långt och inte stoppas på vägen, är det främst den typen av strålning vi letar efter med våra enorma radio-teleskop.

    Våra egna spår, som började med de första radiosändningarna i början av förra seklet, har nu hunnit omkring 110 ljusår bort från oss. Det vill säga våra egna spår har knappt intagit en bråkdel ens av vår egen galax Vintergatan, men om cirka 80.000 år har våra signaler hunnit nå alla delar av galaxen.

    Titta gärna på följande webbsidor med ett grafiskt innehåll som ger en bättre explicit förståelse för hur vår galax ser ut och de avstånd vi pratar om.
    National Geographic här och följande beskrivande bild, bildkälla okänd.

    Hur som helst, skälet till att vi inte upptäckt några signaler från annat liv i vår galax beror inte på några större tekniska begränsningar och att de teleskop och instrument vi har är dåliga eller att de inte uppfyller nån gräns för upplösning eller känslighet. Det gör de. Så vi borde alltså kunna upptäcka sådana signaler, om de funnits.

    Men det gör vi inte.

    Det är i det avseendet inte konstigt att den kände Italienske fysikern Enrico Fermi (1901-1954), även känd som atombombens fader, adresserade det här förhållandet med de nu kända orden "Var är allihop?"
    Även känt som Fermi's Paradox

    DRAKE EKVATIONEN

    Vi talade tidigare om sannolikheter för att (intelligent) liv skulle kunna uppstå på jordlika planeter i universum. Konsensus var att sannolikheten inte är noll, det vet vi eftersom vi finns. Sen att det livet skulle utvecklas till intelligent liv är behäftat med ytterligare en sannolikhet. Och att det intelligenta livet i sin tur sen utvecklar teknologi och därmed blir Radio-aktiv och därför blir upptäckbar med våra radio-teleskop, är i sin tur förknippat med ytterligare en sannolikhet.

    Om man kunde göra rimliga antaganden om de ingående sannolikheterna skulle man ju faktiskt kunna göra en uppskattning av ett rent statistiskt antal ställen (planeter) som härbärgerar intelligent liv.
    Och det har forskare så klart redan gjort.

    1961 samlade fysikern och astronomen Frank Drake ihop den kunskap man har om de sannolikheter vi tog upp innan i en ekvation som därefter kallas Drake's ekvation, eller Drake ekvationen.

    N = R* × ƒp × ne × ƒl × ƒi × ƒc × L


    • N = antalet ställen/planeter på andra ställen än på jorden som vi skulle kunna upptäcka och alltså är eller har varit "radio-aktiva". N är alltså svaret på den frågeställningen professor Drake ställde
    • R* = Hur ofta bildas stjärnor? R anges i antal nya stjärnor i vår galax per år
    • ƒp = andelen av dessa stjärnor som även har planeter
    • ne = antal planeter per sådant system som ligger inom den "beboeliga zonen". I vårt eget solsystem skulle detta vara 3, Venus, Jorden och Mars
    • ƒl = andelen av dessa som verkligen utvecklar liv, även om det bara är som en encellig liten bakterieliknande livsform.
    • ƒi = andelen av dessa som utvecklas till intelligent liv.
    • ƒc = andelen av dessa som utvecklas till teknologiskt avancerade eller "radio-aktiva".
    • L = livslängden för det radio-aktiva livet. Alltså inte livslängden för livet per-se, utan bara längden i tid som ett sådant liv är radio-aktivt och därmed förväntas kunna upptäckas.

    I korthet går ekvationen ut på att räkna ut en uppskattning av antalet planeter som utvecklar liv och som dessutom har en teknologisk tidsålder som gör den "upptäckbar". Vi kallar en sån civilisation för "radio-aktiv" som i att vara aktiv (och sända ut) strålning inom vilken vilken frekvens som helst somt typ radio, micro, röntgen, gammastrålning och så vidare...
    Man anser nämligen att teknologiskt liv svårligen kan undgå att sända ut strålning på grund av hur strålning, av alla de sorter, är en så fundamental konsekvens av i princip allt vi gör och i princip alla fysikaliska processer. Det går helt enkelt inte att göra något "teknologiskt" utan att spilla ut lite strålning. Det spillet kan helt enkelt vara en konsekvens som man inte kommer ifrån som sprängning av atombomber eller från kärnkraftsverk eller helt avsiktlig som när vi använder radiovågor för att kommunicera och sända information mellan olika platser på jorden.
    Som exempel: Utsändningen av nyheten om mordet på J.F Kennedy's bror Robert Kennedy 1968, nådde alla nyhetsredaktioner runt om i världen inom bråkdelar av en sekund efter ABC Radio's utsändning denna dag. Radiosignaler sprids ju dock som en expanderande sfär åt alla håll (i rymden), inte bara mot mottagaren förstås.


    Även om nyhetsredaktionerna nåddes av sfären av radiovågor med informationen, inom bråkdelar av en sekund, tog det ungefär 1,2 sekunder för invånarna på Månen att nås av nyheten om mordet. Och om vi för argumentationens skulle anta ratt det finns intelligent och teknologiskt avancerat liv på en planet i stjärnsystemet Gliese 738 som ligger ungefär på 50 ljusårs avstånd från jorden, skulle de för något år sedan också nåtts av den chockerande nyheten.
    Det är även lätt att inse att sådant informationsutbyte även fungerar i motsatt riktning. Det vill säga om antalet civilisationer (N i Drake's ekvation) är stort nog så är ju också sannolikheten högre att vi kan förvänta oss att upptäcka spår från en sådan civilisation. Alltså skulle detta medföra att nyheten om den sorgliga bortgången av prinsessan Ȝ´ơƾ Ƈħƺŧƣƨ från kungariket Ɯŧƣɣħƪ på Gliese 738, snart även kommer nå jorden. Det tragiska dödsfallet skedde för 50 år sedan men det är med den takten informationsutbyten ser ut i det interstellära samfundet (som vi känner till).

    Vi har i alla fall sedan början av förra seklet (säg ≈ 110 år) varit "radio-aktiva" och sänder sedan dess ut nyheter och allehanda information och strålningsbrus dygnet runt från hela jorden, vilka kan upptäckas inom den sfär av stjärnsystem som per definition ligger inom ≈ 110 ljusår. Om mänskligheten hade varit 10000 år gammal, som "radio-aktiv", hade den sfären haft en radie på 10000 ljusår.

    ESSENTIELL - L -

    Vi får anta att uppskattningen på de termer som ingår i Drake's Ekvation är rimliga och väl avvägda mot den kunskap vi besitter inom de områdena. Med allt kraftfullare teleskop inom alla våglängder och med allt högre upplösning kan vi se allt längre och allt bättre ut i vår egen galax Vintergatan.
    Vi kan därmed med stor noggrannhet uppskatta värdena på:
    R*
    = hur ofta nya stjärnor bildas i vår galax per år
    ƒp
    = hur många av dessa (stjärnsystem) som har planeter, samt
    ne
    = antal planeter per sådant system som ligger inom den "beboeliga zonen"

    De två faktorerna med absolut mest inbyggd osäkerhet i uppskattningen är
    ƒi
    (hur många av de planeter som utvecklar liv även evolverar till intelligent liv) samt
    L
    (den livstid som som dylik civilisation stannar 'radio-aktiv' och alltså den tid med vilken civilisationen därmed överhuvudtaget är upptäckbar)
    Sen detta skrevs första gången har vi fått frågor varför inte termen
    ƒl
    = andelen av de planeter som ligger inom den beboeliga zonen som utvecklar liv, också den är behäftad med stor osäkerhet? Det kan den vara. Man tror dock att liv antingen är extremt ovanligt eller extremt vanligt. Det vill säga den termen är antingen nära noll(0) eller nära ett(1). Och gängse konsensus är att man tror på det senare.
    Man tror att liv, även om det livet stannar som encellig bakterieliknande liv, är relativt vanligt och att den termen då ligger nära 1. Den stora osäkerheten ligger därmed på faktorn som uppskattar utvecklingen till intelligent liv.

    Men, även om man relativt konservativt uppskattar de två faktorerna med störst osäkerhet, kommer man fram till ett tal (N) som är så pass stort att det finns visst fog för att tillsammans med Enrico Fermi utropa just "Var är allihopa?". Mängden N är alltså så pass många att vi lätt borde upptäcka dessa. Var ligger då felet? Om vänsterledets N är för högt beräknat måste någon av högerledets faktorer alltså också vara för högt uppskattade, det vill säga antingen
    ƒi
    , sannolikheten för att liv också blir intelligent eller
    L
    , hur långt tidsspann den civilisationen är teknologiskt livskraftig.

    Vi har redan diskuterat Drake's Ekvation och att den självklart inte får ses som ett exakt mått på antalet ställen i vår galax som inte bara uppnår medvetande eller intelligens utan även blir teknologiskt avancerade som vi. Drake's ekvation tar inte ens för givet att det överhuvudtaget finns annat liv förutom vår egen civilisation. Utan ekvationen fungerar som ett sätt att lägga frågan på bordet och skapa en debatt kring frågeställningar och sannolikheter kring, liv, hur, när, var, uppkommer det. Men också hur länge och om det uppnår intelligens.

    Drake Ekvationen ses således inte alls om någon heltäckande ekvation och termerna är både ofullständiga och osäkra och Fysikern Sara Seager har exempelvis föreslagit en modifierad variant som tar hänsyn till andelen planeter som uppvisar en spektralsignatur av så kallade 'Biogaser'. Det vill säga att man i ett spektra (analys av det ljus som emitteras/reflekteras från en planet) ser spår av gaser och molekyler som anses vara essentiell(a) för uppkomsten av liv.
    När detta skrivs pågår snarlik diskussion rörande Venus där man nyligen hittat 'Fosfin' som anses vara resultatet av aktivt organiskt liv.

    Varför vi ändå fäster vikt vid ekvationen beror på att termen
    L
    måste finnas med i vilken modifierad variant av ekvationen som helst som anses vara den "bästa".

    Eftersom vi har två faktorer behäftade med den största felmarginalen
    ƒi
    och
    L
    , ligger sannolikt felet i någon av dessa, så
    ...antingen är intelligent liv väldigt unikt eller

    ...är sådana civilisationer i snitt helt enkelt inte speciellt långlivade.

    Det vill säga den uppskattning vi får på N (som uppenbarligen är för högt) beror på att vi uppskattar att L är för högt.

    Drake uppmanade oss explicit att skapa debatt kring livet och evolutionen av universellt sådant och vi väljer att se det från den möjliga aspekten eller risken att vi (det universella livet, vi) i snitt inte lyckas överleva speciellt länge. Följer vi den tanken finns det alltså en inneboende egenskap för liv att, när det väl uppnår ett visst mått av teknologisk standard, agerar på ett sätt som är så fundamentalt eller monumentalt ohållbart att det relativt snabbt skickar ner sin civilisation till en samhällsstandard där de inte är längre "radio-aktiva". Och att den egenskapen således är inneboende i intelligent liv, var det än uppstår.
    L
    är ju inte livslängden mätt i år för en civilisation per-se utan livslängden för hur länge motsvarande civilisation stannar 'radio-aktiv'.

    Alltså, om det skulle vara så att snittlivslängden för teknologiskt avancerat liv verkar vara universellt lågt innebär det ju inte per automatik att vi utrotar oss själv. Bara att vi slutar vara 'radio-aktiva'.

    Vi hade ju dock en till faktor som var behäftad med stor osäkerhet,
    ƒi
    = hur många av de planeter som utvecklar liv även evolverar till intelligent liv. Felet, eller varför vi inte kan upptäcka spår av intelligent/teknologiskt liv, vilket vi borde om N är korrekt beräknat, kan absolut bero på att den faktorn är feluppskattad. Det behöver således inte alls ha något att göra med feluppskattning på hur länge en teknologis civilisation stannar teknologisk, dvs
    L
    .

    Men ska vi verkligen chans på det?

    Om vi verkligen tänker till och analyserar vår omvärld och snabbt slänger en blick på vår historia, känns det då inte möjligt att en vår civilisation faktiskt har utmärkta meriter att kollapsa på eget grepp?
    Vi tycker att vi, bara för säkerhets skull, ska beakta att så kan vara fallet. Anta att det sätt vi lever på inte fungerar för att vi ska kunna fortsätta leva med den standard vi är vana vid.
    Den internationellt kände Fysikern Carl Sagan, för oss 70-talister ihågkommen för sin fantastiska, både bok och TV-serien på 80-talet 'Cosmos', ägnade faktiskt stor del av sitt liv i beaktande av Drake's term
    L
    . Han såg tecken i både vår historia och samtid som fick honom att ta stark ställning för miljö- och hållbarhetsfrågor samt mot vår kärnvapenupprustning och vår enorma arsenal av massförstörelsevapen. Liksom vi, ville han att vi skulle beakta att just termen
    L
    är den begränsande faktorn i ekvationen och att vi därmed skulle börja agera och följa alla kompassnålar som pekar från en situation som kan leda till klimatkatastrofer, krig och civilisationskollaps.

    ALLA konflikter, ALL upprustning, ALL skövling av regnskogar, ALLA polariseringsideal, ALLA fördomar, ALLT näthat och ALL kortsiktig pengastinn slit-och-släng konsumtion härrör, i orsakskedjan, från en oanständig persons lättkränkta och bekräftelsetörstande personlighet och den personens kompensatoriska makt-kompass. Vi andra, anständiga, måste börja stå upp för anständigheten. Vi måste, innan det är för sent.

    - L - MÄTT I SEKLER?

    Om vi sammanfattar förra stycket: Det finns ett sannolikhetsbaserat ekvation att uppskatta uppkomsten av teknologiskt avancerat liv, av alla praktiska skäl här kallat 'radio-aktivt' liv. (=
    N
    ) i Drake ekvationen.
    N
    är antalet 'radio-aktiva' planeter som uppbär liv.
    Om vi bara fokuserar på termer
    L
    , vilket vi motiverat varför vi väljer att göra, så ger ett värde på
    L
    ellan 1000 och 100.000 år ett antal
    N
    som gör att vi borde kunna upptäcka något liv med våra radioteleskop

    Vilket vi inte gör.

    Även en av historiens mest kände Fysiker, Enrico Fermi anser detta faktum vara kontroversiellt:
    "Var är allihopa?"

    Även känt som Fermi's Paradox: vi borde hitta liv, men gör det inte.

    Av flera möjliga orsaker till att N uppenbarligen är för högt uppskattat beaktar vi på tanken, eller egentligen risken, att det är
    L
    , snittlivslängden för radio-aktivt liv, som är för högt uppskattat. Det är för övrigt ingen ny eller originell tanke. Den kände fysikern Carl Sagan spekulerade även han i dessa termer och ägnade även han i stort sett sitt liv åt miljö-, klimat-, hållbarhets- och upprustningsfrågor.

    Den stora knäckfrågan blir alltså i slutändan, ok hur stort är
    L
    då? Givet att de andra termerna är uppskattade på ett rimligt sätt vet vi att
    L
    inte ens kan vara tiotusentals år. Om den vore det skulle rymden vara fylld med en massa intergalaktisk gibberish och vi skulle vara väl förtrogna med frånfällen av en mängd kungligheter och galaxintriger (inte bara från Gliese 738).
    Nej, givet att de andra parametrarna är väl avvägda och rimliga måste L mätas i sekler snarare än millennier för att passa in i det faktum att vi själva inte kan upptäcka, eller inte förvänta oss att kunna upptäcka liv utanför jorden under vår egen livstid.

    Sekler kära läsare, och vi har redan förbrukat 110 år av denna tidsrymd av 'radio-aktiv'.

    VÅRT FRAMTID

    Som förra sektionen avslutades så riskerar snittlivslängden för liv som uppnår en viss teknologisk standard vara relativt kort, till och med så kort att den mäter i århundraden och vi har som sagt redan "förbrukat" drygt 100 år av den livslängden.

    Men om vi räknar med att intelligent teknologiskt liv bara har ett par sekler i snitt, vilka tecken av idag finns på att det verkligen finns en risk att det är
    L
    :et som är essentiellt och att vi överhuvudtaget ska fästa någon vikt vid att vi redan förbrukat en hälsosam del av den medellivslängden? Och om vi bör fästa vikt vid det, vad ska vi göra för att undvika en framtida tragedi? Har vi då inte ett ansvar att försöka se tecken på att vi är på väg åt fel håll? Eller kanske formulera det ännu mer kategoriskt:

    Eftersom liv kan ha en inneboende egenskap av att ruinera sig själv, inte hålla på att debattera om vi står inför klimatkatastrof(er), om människan är orsaken till den Globala uppvärmningen, om nedrustning är bra, om whatnot... utan helt enkelt acceptera att alla saker som utmärker sig som potentiella hot om katastrof, kan vara det.

    Sen kan vi inte fortsätta att sitta bredvid de oanständiga och hålla på att reagera på alla lögner om QAnon-konspirationer, bloddrickande pedofiler som styr världen, att vaccinationer är ett sätt att kontrollera mänskligheten, att vetenskapen har en konspiratorisk tillika politisk agenda att vilseleda och ta över världen, jorden är platt, om Sions Vises Protokoll och sionistiskt herravälde, om etc..
    Det spelar nämligen ingen roll vad vi skriver i "vår" anständiga media. De oanständiga är i en ordragrann lydelse 'Faktaresistenta' och det är som vi redan tagit upp här inte ett halvkul allegoriskt uttryck, de här människorna tillhör en kategori av människor som har lagt undan de kognitiva instrumenten som krävs för att uppfatta världen objektivt och sanningsenligt. Att skapa en "Fact-Checker" Portal, som Washington Post, av Trump's lögner är helt meningslös, då det bara är ett sätt att Predika för de redan frälsta. Och det senare gäller ju alla former av bemötande eller forum för så kallad "de-bunking". Absolut ingen som någonstans är åsyftad som mottagare kommer nånsin höra, eller vilja höra, vad sanningen är och hur världen är beskaffad.

    Vi måste göra något (annat) åt detta innan det är för sent och kanske även börja reagera på gränsen till oanständigt själva och definitivt behandla de här människorna med tydlig skepsis.
    Även om de här bekräftelsetörstande narcissisterna med en 7-årings lättkränkthet sannolikt tror att deras kognitiva defekter inte syns, står det ju fullständigt klart för oss övriga. Så fort en sån människa öppnar munnen inser vi att "det här är en människa som inte har alla hästar hemma".

    Att vi kallat denna dem för 12 mänskligheten är egentligen inte någon noggrann angiven kvot baserat på empiri utan snarare att det i dessa tider har kristalliserat sig hur många människor det är som aktivt stöder de populistiska 7-åringar som omväxlande tar makten i västvärlden. Trump förlorade valet 2020 men hans tvivelaktiga arv av att negligera fakta och även vara helt ointresserad av den, genom den nu kallade "Trumpismen", lever kvar och får stå som attribut på den här nästan världsomspännande rörelsen av kognitivt funktionsvarierade. I stora drag, beroende på land och övrigt politiskt klimat, är det mellan 20% och 80% som stöder och själva anammar den nämnda kognitiva dissonansen.

    Vi är ju övertygade om att den här halvan av vår mänsklighet otvetydigt står bakom, och både har orsakat och även fortsätter att orsaka: hatbrott, konflikter, misär, krig, polarisering, fusk, upprustning, trakasserier, svält, intolerans, miljöproblem, kvinnomisshandel, folkmord, skövlingar, bedrägerier, våldtäkter, xenophobi...med mycket mera

    Dessa människor är alltså farliga. Har alltid varit det och kommer fortsätta vara det.

    Vi började göra en lista i sektionen om 12 på vad vi som samhälle skulle kunna göra för att åtminstone mota Olle i grind gällande detta fenomen, anpassat till hur informativa och sociala plattformar ser ut idag.
    Listan var som följer:

    • trollfabriker måste jagas och stängas.
    • polariserande, xenofobiska forum, bloggar och poddar på nätet jagas och stängas.
    • hård censur och 'straff' för falska informationsflöden. Det måste finnas någon form förlöjligande attribut på någon som, likt en 7-åring, inte kan hålla fingrarna i styr och klicka på den där 'dela-knappen'. Om nåt kan fungera så kanske det...
    • sökalgoritmernas otroligt starka förmåga till att skapa informationsbubblor måste tas bort. Reklam och 'click-baits' i sökmotorer får inte vara algoritmernas syfte, utan helt enkelt det den borde: Den bästa (sanna) träffen.
    • gratis 'prenumerationer' eller dylikt för objektiv, sanningsenlig media (medan vi fortfarande har någon), för elever från och med 1:a klass
    • I skolan: Obligatoriska lektioner från 1:a klass om vad som är sant och falskt rörande samtida viktiga nyhetshändelser och spörsmål. Även källhänvisningar till seriösa sajter med en anständig agenda.
    • I skolan: Vad är vetenskap? Att vetenskap egentligen är en metodik som inte nödvändigtvis är objektivt 'Sann' men ändå den metod som resulterar i en teori som för närvarande bäst beskriver den verklighet vi lever i.
    • ...essentiell.org kommer gärna till Er skola och föreläser om detta

    Och avslutningsvis en kontroversiell punkt.
    • Att på samma sätt som vi bitvis försökt här på essentiell.org, försöka göra den oanständiga inställningen och det oanständiga beteendet väldigt ocoolt, nästan lite förlöjligat. Eftersom den oanständiga (Narcissisten) är helt omedveten att sitt beteende är så uppenbart, göra det uppenbart. Att i alla sammanhang, inkluderande allt från media till det personliga mötet, klargöra att man faktiskt, på helt ärligt, inte kan inse skillnaden på det vardagliga livspusslet och ett personligt handlingsmönster mellan en 7-åring och den oanständige.
      Det måste bli både klarlagt för den oanständige att denne är tydlig i sin larvighet på 'Mount Stupid' samt att det även framstår som just ytterst larvigt.

    Visst är det på gränsen till oanständigt men till syvende och sist är de bekräftelsen honnörsordet och tar man bort det, tar man även bort stora delar av motivationen till det oanständiga.
    De här människorna som kategoriseras som oanständiga måste dock på ett mycket mer dogmatiskt eller konsekvent sätt hindras från att ställa till med mer problem för oss (andra) i mänskligheten. Vi rekapitulerar...konflikter,
    misär,
    krig,
    polarisering,
    upprustning,
    svält,
    intolerans,
    miljöproblem,
    folkmord,
    skövlingar,
    bedrägerier,
    skövlingar,
    ...med mera


    Kontakt

    Skicka oss ett meddelande om du undrar över något.