1/
Två generationer av de tre har nämligen levt under tider då sanning och lögn fortfarande har varit tydligt separerade i
det informationsflöde vi läser och tar till oss.
Vi (de två äldre generationerna) har självklart varit medvetna om att exempelvis politiker tolkar statistik lite som de
vill och att samma politiker kan ha helt divergerande åsikter om följden av politiska beslut eller idéer. Även att
myndigheter, poliser och samhällsbärande institutioner både kan upprätthålla och fatta beslut på
fördomsfulla eller felaktiga grunder.
Men, vi har även levt under tider då vi haft en medial och journalistisk agenda av granskande och avslöjande av denna
myndighetsutövning, eller fördomsfulla och politiska beslut.
Samma två generationer har också levt under tider
då personer som sitter på någon som helst form av ledande position, har varit rädd för att ljuga. Man har varit
rädd för att bli avslöjad och den granskande journalistiken har hela tiden setts som ett garanterande filter för att vi
medborgare i slutändan nås av sann information. Stora skälet till det har ju varit att det funnits så få
kanaler att inhämta information ifrån. Blev nån avslöjad med en lögn nåddes halva befolkningen av den
informationen inom ett dygn enbart av det skälet. Medier som divergerat från an huvudsaklig agenda av sann och objektivt
granskande journalistik har varit få och marginaliserade.
Visst har de journalistiska filtren kunnat vara politiskt färgade och visst har de filtren kunnat haft en statistisk slagsida på
grund av samma politiska infärgning eller personligt tycke hos granskaren, men kompassen har i alla fall pekat mot samma planhalva
som sanningen legat på.
Den yngsta generationen, av de tre, lever idag under ett (socialt) mediabrus där ungefär 40% av vad den generationen utsätts för på internet
är automatiserad information av algoritmer eller så kallade 'bots'. Hur stor del av detta, och inte bara från 'bots' utan hela internet, som är falskt
är en mycket komplicerad frågeställning. The Pew Research Center har en intressant artikel
här och även
denna vetenskapliga mycket belysande artikel som också visar på svårigheterna i själva metoderna
för att mäta vad som är fake-news och inte.
En undersökning från PunditFact redovisar
här i en
undersökning från 2015 ett exempel på hur stor andel av Fox News' innehåll som var falskt. Siffran var redan då 60% och även om vi inte ska
skriva nåt som osant så gissar vi ändå på att siffran är än högre idag. Högliberala MSNBC var bättre med 'bara' 44%
falskt innehåll i samma undersökning men det är fortfarande en hög siffra och lite av poängen här under punkt 1/ under "varför den yngsta
generationen riskerar att leva sitt liv i ett mediebrus där det är svårt till nästan omöjligt att veta vad som är Sant och Falskt på
nätet".
I en annan artikel i Science Magazine
® här har man både
tittat på sanningshalter i Nyheter på nätet men också analyserat medievanor i olika generationer. Det mest iögonfallande
med den artikeln, och mest skrämmande i sammanhanget, är att den visar på det fundamentala ointresse den yngsta generationen har
för Nyheter.
Nyhetssajter är uppenbarligen en försvinnande liten del av den yngsta generationens mediekonsumtion:
1,1% av totala tiden spenderad
på internet var på en Nyhetssajt i åldern 18-24år och bara
1⁄
3 av det, på det som kallas
"Mainstream News", resterande på Nyhetssajter inom de sociala plattformarna (beteckning enligt artikeln).
Då vi på redaktionen
på essentiell.org är osäker på om 1,1% är lite eller till och med skulle kunna vara normalt eftersom man gör
så väldigt mycket med mobiler, Pads och TV. Allt ifrån sms till spel och kolla uppdateringar på Facebook. 1,1% skulle kunna vara
normalt?
Vi gjorde därför en intern undersökning då vi under 3 dagar försökte notera tidsåtgång
spenderad på nyhetssajter jämförd med totala tiden vi använde medier.
Resultatet var för 4 personer: 30,4% , 7.8%, 11.6% samt 15.1%.
Artikeln ifråga också visade dock att den yngre generationen även har en mycket bred definition av Nyheter som inte
överensstämmelser med äldre generationers. Den yngre generationen skulle kalla ett Snap, Tweet eller Facebook-kommentar från
en kändis och dennes personliga inlägg eller dennes delade uppfattningar om samtidens ekonomi, politik eller vetenskap etc, som en 'Nyhet'
.
Det anser vi är mycket oroande och i ett
framtidsperspektiv otydligt vad det kommer ha för effekt på kommande generationers samhälle och det personliga
informationsnavigerandet till en korrekt världsbild. Vi som idag tillhör de två äldsta generationerna kan nog ha svårt
att se den svårigheten eftersom vi alltså redan växt upp med referensramar av nyheter och en bildningsväg där sanning
och osanning inte är så svårt att skilja. För det är klart att en bildningsväg hela tiden är ett
ömsesidigt korsrefererande mellan ett skolväsen och all den information vi processar och filtrerar i vår
annorstädes vardag.
Vår, de äldre generationernas, allmänbildning baserar sig på en, i regel sanningsenlig, information som filtrerats från
den sanna planhalvan av den nämnda kompassen men framtidens generationer kommer ha en allmänbildning av betydligt grumligare karaktär.
Om vi definierar Nyheter strikt som information om vårt samhälle och samtid såsom politik, ekonomi, vetenskap eller miljöfrågor och således
för frågeställningens skull, all information som saknar nöjesinnehåll, är alltså den yngre generationen öppet och bekymmerslöst
fullkomligt ointresserade an Nyheter.
Den yngsta generationen växer således upp utan
vilja till ett referensramverk av Verkligheten och har alltså inte, ens om de vill, heller någon
möjlighet att navigera i den sociala djungeln för att hitta 'Rätt' och 'Sann' information. Oviljan beror säkerligen även på den oerhörda
mängd av information och sociala plattformar så varför ens klicka sig eller öppna en App till Nyheter när det finns så mycket annat 'roligt'?
Det var en lång punkt 1/ så sammanfattningsvis innan punkt 2/: vi håller på att gå igenom varför
kommande generationer kommer ha svårt att både avgöra om något är sant men också att navigera sig till denna
sanna information.
2/
Och det leder oss in på punkt två rörande varför vårt nya samhälle riskerar förvränga den senaste,
tillika yngsta, generationens verklighetsuppfattning.
Sociala mediers algoritmer.
Vad styr vilken typ av informationsflöden som visas på skärmen vi håller framför oss?
Vi kan ta ett närliggande exempel. Författaren till den här texten sökte ordagrant efter: "Christopher Hitchens best of", på YouTube™. De 3
'bästa' träffarna hade med författarens tidigare sökningar att göra (och hade absolut ingenting med Christopher Hitchens att göra) och som nummer 4
kom
'Best of Christopher Hitchens Amazing Arguments And Clever Comebacks Part 2'. Part 2 dock, notera det. Motsvarande
'...Part 1'
kom längre ned på listan, trots ordagrant samma namn på titeln förutom just Part 2.
När författaren tittat på 'Part 1' sökte författaren, inte helt orimligt, på
"Christopher Hitchens best of 2". Så många
'Best
of Christopher Hitchens...' finns inte så den 'Part 2' som kom upp som bästa 'Christopher Hitchens...' träff i den initiala sökningen borde ju vara en
rimlig bästa träff nu...om inte ännu rimligare eftersom 'Part 2' nu fanns med i sök-orden.
Men riktigt så funkar inte algoritmerna. Det eftersökta klippet kom nu på 3:e plats även om de 2 första faktiskt hade 'Christopher Hitchens' namn i klippet.
Ovanstående trots att författaren stängt av alla former av 'personalization' och bockat bort 'watch-' och 'search-history' i
både Google och YouTube. Vilket skulle kunna tyda på att det finns algoritmer i bakgrunden man inte kan välja bort.
Även om följande bara är en redaktionell reflektion kan man inte annat än undra om algoritmerna verkligen ger den 'Bästa' träffen i objektiv mening?
Algoritmerna genererar säker maximalt med klick men bara av det skälet att de ger 'Fel' träffar och man måste fortsätta klicka på olika meny-val och
(åter) skriva saker för att begränsa sina träffar och få det man är ute efter.
Algoritmerna som styr innehållet vi nås av är så extremt starka att måla in oss i den bubbla som definieras av vad vi tidigare surfat på,
samt generera ett sökresultat som får oss att fortsätta 'klicka', att även nästan ordagranna, sökningar inte ger oss vad vi eftersträvar.
Och det är även värt att notera att gällande YouTube så matas algoritmerna inte enbart av tidigare sökhistorik på YouTube utan även
generell surfning och informationsinhämtning på Internet genom Google's algoritmer då YouTube är ett Google-ägt företag.